På grund av hökugglan kom jag lite väl sent ut till bådaviken och fågeltornet. Det hann med andra ord börja skymma.
Tre olika vadare kunde jag se. Det ena var en ensam liten vadare som jag inte kunde identifiera. Några enkelbeckasiner flög antingen i par eller ensamma och utstötte skorrande läten. De mest framträdande var ändå ett gäng brushanar - Philomachus pugnax - som flög i cirklar runt vikens kvarvarande lilla vattenspegel.
Kvällsmörkret gjorde att det inte var läge att fixa till andra typer av bilder än sådana baserade på rejäla ISO-siffror, vidöppen bländare och ändlöst långa slutartider. Man får ta det som det är och ibland blir även sådana bilder ganska spännande på något sätt.
Borde väl egentligen ha kastat mig på mage och sakta ålat i bättre position men den svarta gyttjan var helt enkelt inte tillräckligt inbjudande. Jag gjorde därför beslutet att stå på lite avstånd och försöka hitta brushanen mellan alla framförvarande vass-strån istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar