Innan vistelsen vid Mickelsörarna hoppades jag få återse våra båda österbottniska alkfåglar. Tobisgrisslan kunde ställvis skymtas här och var bland vågorna. Den har för tillfället en övergångsdräkt mellan sin sommar och vinterskrud. Grisslorna höll sig ofta en bra bit bort från båtarna och de väljer dessutom oftast att dyka när de känner att man kommer onödigt nära.
Tordmulen - Alca torda - lyste med sin frånvaro ända till sista dagen av lägret. Skogsarbetet var klart för året och kvar återstod att föra ut ett flertal skrak och knipholkar till olika holmar. Båten jag befann mig i skulle ta några skrakholkar till två småholmar. På väg till dessa kom så äntligen en ensam tordmule förbihastande och beredd med kameran var jag givetvis inte men en typisk "halvsuddig, snett bakifrån" blev det trots allt.
Bättre än inget? Tja, jag vet inte men här är den i alla fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar