Frill 10.8. Del 18 - Miltogramminae

Sista bilden och insekten från den lilla "safarin" vid Frill 10.8.

Jag gjorde ännu en vända via den öppna sandfläck där jag tidigare spanat efter ägarna av några bohålor.

Inga nya observationer av steklarna, men den här gången fick jag fotografi på en fluga jag hade sett susa omkring mellan bohålorna. Det är ingen stor fluga. Kring 6 - 7 mm om ögonmåttet inte sviker. Troligen närmare den första siffran än den andra.

Antennerna, huvudformen och de långa borsten på bakkroppens tergiter ledde mig mot parasitflugorna (fam. Tachinidae). Men när jag började söka bland dem kom jag ingenvart. När bilden blev luftad i en Diptera-grupp förstod jag orsaken. Arten ska sökas bland köttflugorna (Sarcophagidae) och närmare bestämt underfamiljen Miltogramminae. Ett välkommet nytillskott i min kunskapsbank.

Tack till Viktor Nilsson-Örtman för rätt gren i släktträdet!

Plötsligt blir flugans aktivitet mer begriplig. Jag sökte bl.a. tidigare efter eventuella parasitflugor som parasiterar på steklar men hittade inget lämpligt. Bland Miltogramminae finns dock kleptoparasiter på steklar, primärt bin, rovsteklar och vägsteklar.

Jag har inte nått någon riktig säkerhet beträffande släkte men tycker det borde vara någon av arterna i släktet Metopia. Om så är fallet kan M. campestris potentiellt vara en stark kandidat. Fotografiet är så vitt jag noterar inte tillräckligt informativt för någon säker bedömning. Ett nedslag i förteckningar av artens värdorganismer tyder på flexibilitet med tyngdpunkt på marklevande rovsteklar (fam. Crabronidae).

Honan tar sig in i rovstekelns bokammare och "föder" i princip larver eftersom äggen kläckts innan de lämnar honan. Fluglarven äter därefter de byten rovstekeln fångat som matlager till sin egen larv. Huruvida fluglarven även äter stekellarven eller om den svälter ihjäl på grund av kleptoparasitismen tycks inte vara klarlagt enligt vad jag hittills lyckats rota fram ur litteraturen. All osäker information kan dock vara resultat av bristande förmåga att hitta rätt studier i ämnet. En del papper vet jag finns men de har jag inte hittat tillgängliga på nätet (än).

Det skulle bli ytterligere ett besök vid Frill en månad senare (8.9) och det återkommer jag till längre fram. Innan dess blir det några trädgårdsobservationer och många spindlar från Bådaviken.

Frill 10.8. Del 17 - Passaloecus sp.

Avståndsdokumentation av en rovstekel i släktet Passaloecus. För artbestämning borde man ha tydligare närbilder där lite olika detaljer som t.ex. munskölden är synlig.

Här ett tidigare inlägg innehållande lite allmän information om släktet samt länkar till ytterligare några inlägg om och med arter.

Frill 10.8. Del 16 - Guldsteklar

På gamla stocklador finns skrymslen, sprickor och inte sällan flyghål. 

Där det finns skrymslen, sprickor och flyghål kan man hitta solitära getingar. 

Där man hittar solitära getingar kan man hitta guldsteklar.

På en av ängarna vid Frill finns en gammal stocklada.

Dylika guldsteklar i släktet Chrysis tenderar vara hopplösa ifall man tänkt nå fram till ett artnamn. Efter konsultation med expertis - tack Alexander Berg! - är det själva hopplösheten som bekräftats.

Då detta dessutom tycks vara en hane är hopplösheten av monumentalt slag och då gäller genitaliepreparation.

Denna helgröna guldstekel på bara ca 7 mm går dock att artbestämma hyfsat enkelt. Arten är tretandad guldstekel Trichrysis cyanea vilket är den enda av släktets arter här i Norden.

Tretandad guldstekel är boparasit hos de rovsteklar (fam. Crabronidae) som anlägger sina bokamrar i ved. Släktet Trypoxylon är ett bekräftat exempel men troligen kan också andra rovstekelsläkten bli parasiterade. Arter ur familjen vägsteklar (Pompilidae) nyttjas likaså och även i det fallet berörs arter som huserar i ved.

Referenser:

Juho Paukkunen, Alexander Berg, Villu Soon, Frode Ødegaard, Paolo Rosa
An illustrated key to the cuckoo wasps (Hymenoptera, Chrysididae) of the Nordic and Baltic countries, with description of a new species

ZooKeys 548: 1–116 (2015)

Frill 10.8. Del 15 - Erythraeus sp.

Innan jag åkte hem från Frill återvände jag en tredje gång till den öppna sandytan där jag tidigare försökte vänta ut innehavarna av några grävda bon.

I samma veva skubbade detta kvalster fram över sanden. Stör man dem lite lätt, typ blåser lite eller skuggar dem, kan man få dem att stanna upp en kort stund och då är de förstås lättare att fotografera. Laowa-objektivet är inte det mest lämpade för småttingar som detta kvalster, men det var vad som var på kameran och tid att byta hade jag inte. Alternativet hade varit att tillfälligt samla in kvalstret för att kunna byta objektiv i lugn och ro. Jag hade dock glömt förvaringskärlen hemma.

Kvalstret, som alltså är en art i släktet Erythraeus (fam. Erythraeidae), skapar nya frågor gällande den lokala förekomsten av släktets olika arter. Det är ju onekligen så att man borde samla in dem för att komma vidare med frågetecknen och kanske få några av dem uträtade.

Artbestämning görs i princip endast med kvalstret i mikroskop i kombination med artbeskrivning - vilken kan vara svårfunnen för vissa av arterna.

I ett flertal inlägg om släktet har jag tillåtit mig spekulera kring arterna. De inläggen hittas bäst om man skrollar omkring bland äldre inlägg med etiketten "Spindeldjur - Kvalster - Prostigmata". 

På basis av habitus, fyndplats (miljö) och tidpunkt kan man få vissa indikationer för åtminstone några av arterna. Men sedan tillkommer osäkerheten gällande huruvida man har en deutonymf eller en vuxen individ framför sig.  Osäkerheten gör sig också gällande med tanke på potentiella fynd av arter som inte ens är noterade i Finland (än). Kvalsterpopulationer och utbredning är rent allmänt aningen dåligt kända.

Ett första steg för mig blir hur som helst att sammanställa alla Erythraeus-fynd och försöka se närmare på tillgänglig fyndinformation samt synliga skillnader i t.ex. behåring. Någon form av indikation på hur många olika arter det rimligen kan tänkas handla om kan man kanske klämma ut i alla fall. Då har jag även möjlighet att återkomma till några av de där frågetecknen jag ordade om ovan. Men som sagt... insamling vore att föredra.

Efter hemkomsten och genomgång av bilderna noterade jag denna lilla stekel. Med tanke på att kvalstrets kroppslängd är ca 3,5 mm blir stekelns storlek av högst modest slag.

Dess taxonomiska hemvist kvarstår som osäker och bildmaterialet är som synes allt annat än informativt. Överfamiljen Chalcidoidea ska det väl vara, men därefter kör man lätt fast. Jag tycker det luktar Eulophidae (familjen finglanssteklar) men det är bara ett intryck och inget jag vågar hålla hårt på.

Frill 10.8. Del 14 - Taggsländfluga (?)

Sländblomflugorna, släktet Sphaerophoria, är trixiga när det kommer till artbestämning. 

Här i Österbotten ska man kanske lyckas få korn på närmare tio arter. Jag får konstatera att min artkrysslista endast innehåller en art, nämligen taggsländfluga S. scripta dokumenterad i trädgården 2014. Jag har förvisso sett en hel del sländblomflugor men då inte på sådant sätt att jag haft möjlighet att artbestämma dem.

En del av arterna är väl inte riktigt möjliga att artbestämma utgående enbart från habitus på fältfotografier eftersom man borde komma åt att kika på t.ex. vingcellernas mikrobehåring. Bakkroppsteckningen kan ha viss inomartsvariation och blir således svår att förlita sig på i alla lägen. 

Om jag inte dummar mig ser det dock ut som att jag får vänta på nytt artkryss ur detta släkte. Sländblomflugan på bilden (en hona) är så vitt jag kan se också taggsländfluga. Bedömningen är baserad på den långa bakkroppen och formen på femte tergitens "hammarteckning".

Sländblomflugornas larver är rovdjur på bladlöss och andra små insekter i samma storleksklass. Larverna hittas vanligen i eller nära markskiktet.

Frill 10.8. Del 13 - Eriothrix rufomaculatus (igen)

Dagens inlägg är en repriserad art från besöket 6.8. 

Eriothrix rufomaculatus.

Frill 10.8. Del 12 - Nässelfjäril

Nässelfjäril Aglais urticae.

Vad mer behöver man orda om denna vanliga art?

Kanske att även vanliga arter är vackra? 

Eller att jag inte har något emot att låta vanliga arter återkomma titt som tätt på bloggen

Nässelfjärilar flög vid Frill även 6.8 men då tog jag inga fotografier av dem. 

Vad indikerar det?

Att jag, det ovan sagda till trots, ändå ofta ignorerar triviala arter?

Tillägg 24.10.2023: Se även kommentererna.

Frill 10.8. Del 11 - Små, svarta kryp på renfana

Så här ser det ofta ut på renfana Tanacetum vulgare. Fullt av svarta små insekter.

Flugorna är med stor sannolikhet Madiza glabra, en art i familjen sprickflugor (Milichiidae).

Uppe till vänster i bild ett blodbi. 

Aningen nedanom och till höger om mitten en liten svart insekt som eventuellt är en sorgmygga (Sciaridae)... eller... tja?

Skalbaggarna tillhör släktet Meligethes och då räcker inte ett dylikt fotografi till för artbestämning. 

I Finland är 31 arter registrerade.

Frill 10.8. Del 10 - Spindeldramatik

Under spaningen efter de steklar som grävt bohålor i en öppen sandyta noterade jag en liten spindelunge, en mattvävare (underfamiljen Linyphiinae), som rände fram över sanden. Jag följde den förstrött med kameran men hade inte så stora planer på att försöka åstadkomma någon vettig dokumentation eftersom den var lite för liten för det objektiv som satt på kameran och eftersom den sprang så snabbt.

Jag kunde se så mycket att jag bedömde det rörde sig om någondera art i släktet Bolyphantes (B. alticeps eller B. luteolus).

Plötsligt stannade den och då passade jag ändå på att knäppa en bild.

Först när jag började syna bildmaterialet hemma vid datorn noterade jag orsaken till varför mattvävaren stannat. Den satt fast i framändan av en krabbspindelunge.

Krabbspindeln är i stort sett omöjlig att artbestämma men utseendet och miljön gör att fältkrabbspindel Xysticus cristatus är lätt att misstänka.

Frill 10.8. Del 9 - Tandsandbi (igen)

Tandsandbi Andrena denticulata igen. 

"Igen" därför att tandsandbi också dokumenterades 6.8.

Men det här är en hane. Förra gången var det en hona.

Frill 10.8. Del 8 - Conops quadrifasciatus

Det är nio år sedan jag senast hade Conops quadrifasciatus framför kameran.

Jag såg flera av dem vid Frill. Även 6.8 såg jag dem men då ville de inte alls samarbeta som fotomodeller. Den här gången vägrade jag ge upp och det blev en hel del försök med totalt misslyckade bilder innan någon av flugorna fastnade tillräckligt bra på sensorn.

Familjen stekelflugor (Conopidae) parasiterar på främst humlor. De jagar fatt på en humla i flykten och skjuter snabbt in ett ägg mellan ryggsköldarna på humlans bakkropp. Larven äter sedan bakkroppens innandöme under en period på ca 10 dagar varpå den letar sig ner i marken, förpuppas inför vintern och kläcks som vuxen följande sommar. 

Två andra arter i släktet, C. strigatus och C. vesicularis, ska vara möjliga att fynda häromkring. De är ännu inte på min artkrysslista.

 Av stekelflugorna är det Sicus ferrugineus jag oftast ser hemma i trädgården.

Frill 10.8. Del 7 - Kopparbrunt jordfly (igen)

Kopparbrunt jordfly Chersotis cuprea.

Sågs och dokumenterades också 6.8.

 

Frill 10.8. Del 6 - Blodbin

Liten blodbihane (släktet Sphecodes) på ca 5-6 mm.

Blodbin (hanar) såg jag även 6.8 men nu fick jag lite mer närgångna bilder på dem.

Jag är osäker på om hanen på renfanan är samma individ som hanen i första bilden. 

För närvarande har jag inte vågat sålla bort allt för många artalternativ och har en knapp handfull potentiella arter kvar. Bildmaterialet är uppladdat i en grupp där expertis har chans att eventuellt se något som kan begränsa alternativen ytterligare. Hur som helst bör många av blodbina genomgå genitaliekontroll ifall man vill få säker artbestämning.

Dassig bild av en hona som landade intill de bohål vars ägare jag försökte få korn på.

Ytterligare en hane. Bakkroppsteckningen mer jämförbar med hanen som dokumenterades 6.8.

Frill 10.8. Del 5 - Gäckande rovstekel

I ett sandigt område med delvis öppen markyta spanade jag ner mot ett antal grävda ingångshål tills ögonen höll på att ramla ut ur skallen. Jag väntade vid upprepade tillfällen länge på att någon av de inneboende skulle visa sig och avslöja vilken art det handlade om. 

Enstaka blodbin (boparasiter hos andra bin) kunde jag notera i bohålens närhet och misstänkte således att det skulle handla om något litet bi. Men till slut dök ett huvud upp i en av öppningarna. Huvudet tillhör någon rovstekel. Dessvärre försvann stekeln åter ner i sitt hål och efter en evighet av fruktlös väntan gav jag slutligen upp.

Jag vågar med bestämdhet inte avgöra huruvida det är Lindenius albilabris eller om det är en av de marklevande arterna i släktet Crossocerus. Tycker mig dock de täta silvriga håren längs ögats framsida indikerar sistnämnda släkte. Men det är en skakig gissning.

 

Frill 10.8. Del 4 - Purpurbärfis

För purpurbärfis Carpocoris purpureipennis är Österbotten en nordlig del av utbredningsområdet.

De purpurbärfisar som dök upp framför ögonen vid Frill 10.8 var också de första jag fått korn på här i trakten.

Både som nymfer och vuxna livnär de sig på växtsafter från främst korgblommiga växter och då primärt mognande frön.

De båda exemplaren på bilderna representerar ganska långt färgvariationen inom arten.

Frill 10.8. Del 3 - Tenthredo i arcuata-gruppen (än en gång)

Här kommer den här igen. 

Egentligen ett fotografi man kanske inte vanligen lägger ut på nätet. Men samtidigt visar stekeln hur den ser ut ovanpå bakkroppen och då tycker jag det blir ett gott komplement till bilden i det ovan länkade inlägget.

Frill 10.8. Del 2 - Rapssugare

Fyra millimeter alldeles färskt nyömsad bärfis som med sitt öms nått vuxenstadiet.

Storleken - eller snarare brist på storlek - kroppsproportioner, punktur och huvudets form var något jag upplevde pekade på rapssugare Eurydema oleracea. Jag får tacka Aki Vähäkangas för bekräftelse på att det är vad jag upplevde det borde vara.

Så här ser rapssugaren ut när den fått sin färgteckning.

Frill 10.8. Del 1 - Adelphocoris quadripunctatus

10.8 återbesöktes Frill. Mer om platsen och första besöket här.

En del av de småkryp jag mötte den här gången är förstås samma som 6.8. 

Eftersom den här bloggen har något av en slags naturdagbokskaraktär drar jag mig inte för att låta arter upprepat dyka upp. Dessutom har individer en vissa utseendemässiga skillnader gentemot varandra och då ser jag ingen skada med att publicera nya bilder av dem.

Adelphocoris quadripunctatus är ett av desa småkryp som ånyo observerades 10.8. 

Här är inlägget med A. quadripunctatus 6.8.

Trädgården 7.8. Silverstreckad pärlemorfjäril

Äntligen kom jag åt att dokumentera en pärlemorfjäril (underfamiljen Heliconiinae) i trädgården. Jag har inte sett så många av dem i just trädgården och aldrig haft kameran till hands när det skett.

Dessutom har jag inte heller sett dem så bra att jag haft möjlighet att med säkerhet bedöma vilken art det handlat om. 

Således är det här också första arten bland pärlemorfjärilarna som fixar ett trädgårdskryss i min observationslista.

Arten då? Jo, det är silverstreckad pärlemorfjäril Argynnis paphia. En hona i det här fallet.

Nationalnyckeln. Lungsnäckor

I våras kom Nationalnyckelns andra volym om snäckor ut. Den första volymen inbegrep marina grupper och i den andra var det dags att ta i tu med lungsnäckorna bland vilka många är landlevande och - några av dem - välkända för alla som exempelvis är trädgårdsintresserade.

Jag fick hem några böcker i början av maj och först nu har jag kommit på att jag kanske också kunde göra ett litet inlägg om böckerna. Det är ändå så att jag fick glädjen att vara aktivt med om tillblivelsen av volymen i fråga.

Boken är skriven av Ted von Proschwitz, Kenneth Lundin och Jonas Roth. De många fotografierna i boken är primärt tagna av Jonas Roth. Min andel av arbetet var illustrationerna. Huvudsakligen handlar det om morfologi-/anatomibilder av såväl hela djur som genitalier. Några detaljillustrationer och förklarande illustrationer tillkom också.

Totalt handlar det om över 1300 bilder på 528 sidor fyllda av taxonomi, morfologi, biologi, ekologi samt artbestämningsnycklar följda av ingående artpresentationer med beskrivning över ekologi och utbredning. Mitt bidrag på ca 60 illustrationer (beroende lite på hur man räknar) är numerärt ganska blygsamt bland dessa höga siffror.

Illustrationen ovan finns inte i boken. Därför tyckte jag det är en smula kul att lägga upp den här i stället.

Ja, eller egentligen finns den också i boken, men där är den separerad i fem olika bilder i vilka matsmältningssystem, blodomlopp, genitalier, muskulatur och nervsystem visas separat för att ges tillräcklig synlighet. I den här versionen skymmer som synes lungan och mittarmskörteln (levern) i stort sett alla andra organ som trängs inne bland vindlingarna.

Genomskärningsbilden är baserad på vinbergssnäcka men är i viss grad schematisk. I boken finns förstås text och pekare för respektive organ.

Spermatofor av mördarsnigel Arion vulgaris. En spermatofor är ett paket med spermier och det är ett sådant "paket" lungsnäckorna överför till varandra i samband med parning. Spermatoforernas utseende är artspecifika precis som gentitalierna. Hos arter med i stort sett identiskt (eller överlappande) utseende är det ofta enbart genom genitalierna man kan göra säkra artbestämningar.

Mördarsnigel? Den heter ju spansk skogssnigel!

Nej, arten fick mördarsnigel som officiellt svenskt trivialnamn i samband med 'artdatabankens genomgång av lungsnäckorna i samband med bokarbetet. Orsaken är bl.a. att spansk skogssnigel inte stämmer med artens ursprungliga geografiska hemvist vilket är i Frankrike. Ett vilseledande namn alltså.

Man kunde väl kanske ha gett den namnet fransk skogssnigel, men då skulle man varje gång namnet nämns ha fått nämna någondera "populärsynonym" mördarsnigel eller spansk skogssnigel. Således nyttjades det namn som tidigt myntades när arten först dök upp i Sverige och som följt med ända sedan dess. Det är väl inte ett särdeles populärt namn och jag har noterat att ganska många vägrar använda det och fortfarande benämner den spansk skogssnigel.

Snyltsnäckorna (fam. Pyramidellidae) är en spännande grupp marina snäckor som suger kroppsvätskor ur andra marina djur som t.ex. kalkrörsmaskar eller musslor. I bilden ovan är det arten torntandsnatting Odostomia turrita som sträcker fram sin taggförsedda sugsnabel för att få sig ett skrovmål ur tentaklerna av en trekantsmask Spirobranchus triqueter.

Schematisk morfologi-/genomskärningsbild med utgångspunkt från Odostomia unidentata.

En stor del av illustrationerna var dylika förenklade anatomibilder av de nedre (närmast könsöppningen belägna) genitalierna hos sniglar och en del snäckor. Här visas större bärnstenssnäcka Succinea putris.

Frill 6.8. Del 34 - Aftondyngbagge

Sista rapporterade fyndet från vistelsen på Frill söndagen 6.8. Jag kom att återvända till området några dagar senare och dokumentationerna från de besöken dyker upp här på bloggen vartefter bildmaterialet bearbetats och artbestämning är gjord.

En del av området på Frill domineras av fårbete. På sådana ställen finns fårbajs och i bajs kan man hitta småkryp som t.ex. dyngbaggar. 

Det är något jag får kika närmare på nästa sommarsäsong. Den här gången blev det nämligen inte mer än ett förstrött petande med en pinne i några enstaka bajshögar. Därmed kunde jag i alla fall konstatera närvaro av dyngbaggar men inte mycket mer än så. 

En dylik bild är under all kritik ifall man tänkt sig en artbestämning. 

Det oaktat tänker jag hävda att detta är aftondyngbagge Acrossus rufipes baserat på halssköldens närmast obefintliga punktur, skutellens form samt vad man kan uppfatta av hur välvd baggen är över täckvingarna. En bild av hela baggen hade förstås inte varit helt fel. 

Aftondyngbagge är en av de vanligare arterna och den har inget emot fårbajs.

Missar jag mig med min artbestämning hoppas jag på rättelse.