För två år sedan bestämde jag att jag hade flugit för sista gången. Då, liksom i stort sett alla andra gånger jag flugit i vuxen ålder, handlade det om arbetsresa. Redan innan resan för två år sedan hade jag börjat undvika att resa med flyg även om jag då ännu inte hade gjort något "officiellt uttalande" om att sluta. Det gjorde jag alltså efteråt men nu föll jag trots allt än en gång till föga för detta transportsätt.
I samband med den här resan blev det nämligen oerhört svårt att välja andra alternativ p.g.a. tidsschema och budget.
Måste jag åka?
Nej!
Det var givetvis ingen obligatorisk resa. Hur många obligatoriska och helt nödvändiga resor finns det egentligen - om man bortser från människor på flykt från svåra umbäranden och död?
Hur är det med argumentet att flyget ändå skulle ha lyft även om jag inte åkt med? Jo visst! I det här fallet skulle det (eller de - för det var två flyg per väg - totalt fyra) högst säkert ha kört helt enligt tidtabell. Men om tillräckligt många enskilda passagerare väljer andra alternativ så kommer flygplanen inte att lyfta. Bolagen kör med pressade priser och ekonomi som inte lämnar mycket vinstmarginal. När beläggningen blir för dålig är det mindre dyrt för bolagen att ställa in turer och istället ersätta de kvarvarande passagerarnas hotell och/eller alternativa resor till destinationerna.
Flygandet väntas fortsätta öka globalt. En del argumenterar för att flygresandet måste få fortsätta för att bolagen och tekniken ska få ekonomiska resurser att utveckla mer miljövänliga flygplan och drivmedel. Jag kan nästan förstå argumentet till en viss del, men så som den atmosfäriska CO2-situationen ser ut i dag borde vi egentligen raskt strypa utsläppen för att verkligen göra någon skillnad. Ökat flygande kommer enbart att också öka flygets utsläpp eftersom teknikutvecklingen inte på långa vägar klarar av att utvecklas i nödvändig takt.
Argumentet känns också ungefär som om man skulle se till att medvetet leva ohälsosamt bara för att gynna den medicinska forskningen.
Eller att köra lite snabbare så att man kommer fram innan bensinen tar slut - typ (eller nah.. dassig analogi. Men den får stå kvar).
Men flygandet står ju för en procentuellt liten del av alla CO2-utsläpp! ...kanske någon säger.
Inte heller det är ett hållbart argument i en värld där vi måste vända på varje liten sten i jakten på att krympa utsläppen. Dessutom är ju flygplanen väldigt bra på att sprida sin koldioxid precis exakt där den fungerar bäst som effektiv växthusgas och utan att snabbt absorberas av växtlighet. Flygplanens utsläpp är alltså på "rätt ställe" för att bli så fel som det kan bli.
För närvarande fortsätter andelen atmosfäriskt CO2 att accelerera.
Bilden ovan visar Keeling-kurvan vilken alltså är diagrammet baserat på resultaten av den atmosfäriska CO2-mätningen på Mauna Loa, Hawaii.
Det ska ske en hel del åtgärder innan vi ens bromsar den accelererande ökningen (allt brantare kurva uppåt). Skulle vi i dag helt upphöra släppa ut CO2 skulle kurvan stiga ytterligare en kort tid för att därefter plana ut och stabilisera sig på en viss nivå. Även om det sker kommer även globala medeltemperaturen att fortsätta höjas en del pga. tröghet i systemen.
Så även om vi faktiskt skulle stoppa alla utsläpp i dag och därmed få atmosfäriska CO2 andelen stabil på låt säga ca 415-425 ppm lär den globala medeltemperaturen ändå lätt vara på väg mot två grader varmare än under förindustriell tid.
I det scenariot lär en stor del av världens korallrev försvinna och med dem livsviktiga yngelkammare för enorma marina ekosystem. Med döda korallrev försvinner stora naturliga vågbrytare från vidsträckta kustområden varpå erosionen ökar och förvärrar problematiken i samband med havsnivåstigningen. Många miljoner människor tvingas på flykt när deras odlingsmarker förstörs av saltvatteninträngning. Samma gäller deras sötvattenreservoarer.
Vid två graders temperaturökning uppstår omfattande bekymmer med torka som givetvis ställer till det både med odling och dricksvatten. Samtidigt sker [geografiska] omfördelningar av vädersystem vilket kan leda till stora nederbördsmängder på ställen där sådant varit mera sällsynt. Det innebär omställning för människor och svåra ekologiska förhållanden för alla organismer vars anpassning inte längre är i samklang med den omdanade miljön.
Stormsystemen bär med sig större mängder vatten och rör sig långsammare. Det innebär värre och mera långvariga skyfall vilket har förödande effekter på många olika sätt. Oftast är det själva skyfallen som är den största enskilda farliga komponenten i tropiska stormar.
Sannolikheten för extrema värmeböljor som är direkt livsfarliga för både människor och djur ökar på många ställen över jordklotet.
I klimatförändringen finns ytterst få positiva effekter bland alla de negativa. Exempelvis ökad växtlighet tack vare mer CO2 är en klen tröst när växterna i flera regioner kommer att möta så pass svåra och snabba omställningar att de inte kan tillgodogöra sig koldioxiden.
Inte ens i det generellt trygga Finland (eller Norden) kommer vi att sitta trygga och oberörda. Själva temperaturen kanske inte ändrar i så stor utsträckning. Vi får antagligen längre perioder av värme och kyla om vartannat eftersom jetströmmen inte längre klarar av att hålla sig rak och nykter. Mycket av vår klimatframtid är beroende av Golfströmmens framtid.
Man får misstänka att matpriser stiger vartefter produktionen av råvaror (odlingar) slås ut. I början är det bara enstaka år men vartefter temperaturökningen fortskrider ökar sannolikheten för fler säsonger av missväxt. Visst... det går alltid att flytta odlingar till ställen där klimatet är mera lämpligt i enlighet med förändringstakten. Men de totala ytorna av odlingsbar mark riskerar minska vartefter det blir för varmt runt ekvatorn. Dessutom är odlingssäsonger svåra att förutse så länge förändringarna sker.
Sedan bör man komma ihåg att Keeling-kurvan inte är likadan (eller samma) som kurvan över globala utsläpp. Skulle ökningen av CO2-utsläppen avstanna vid de ca 35 miljarder ton det just nu rör sig om årligen, så skulle det bara innebära att Keeling-kurvan inte längre pekar allt brantare uppåt och i stället har en mer linjär ökning. Fortfarande alltså en ökning.
För att få Keeling-kurvan att helt plana ut på jämn nivå krävs alltså ett totalt stopp av nettoutsläpp. Dvs. utsläpp och kolbindning ska jämna ut varandra så att vi inte tillför mer i atmosfären än vad som kan tas upp av naturen eller på konstgjord väg. Ska vi få Keeling-kurvan att börja vända försiktigt neråt måste kolbindningen vara större än utsläppen.
Jag vet ju att mänskligheten helt omedelbart inte kan stänga av alla värmekraftverk, alla elektricitetsproducerande kraftverk, alla fabriker, transportsektorn eller någon annan aktivitet som är en nödvändig del av vår överlevnad. Vi sitter onekligen intrasslade i en synnerligen svårlöst härva.
Så visst är det lätt att drabbas av klimatångest. Vi ska inte drabbas av klimatångest. Inte ens en av de största svenska "alarmisterna" Rockström tycker att vi ska ha ångest. Ångest hjälper oss inte. Men vi måste givetvis agera med kraft och utgående från stundens allvar. Det är inte omöjligt. I stort sett hela USA:s civila industri omvandlades till militärindustri på nio månader under andra världskriget. Med tillräckliga piskor och morötter måste det vara möjligt att omvandla dagens industri på kort tid också.
Alternativet till ångest är i alla fall inte att stoppa huvudet i sanden och/eller att desperat förneka vetenskapliga faktum med huvudlösa försök att lura sig själv genom upprepade stolliga faktoid-utsagor.
Det är ju trots allt så barnsligt enkelt att verkligen kolla fakta. Men för en del personer är det inte alls relevant i förhållande till den egna agendan baserad på ett hopkok av konspirationskryddade ingredienser utdelade av oljemarinerade nättroll.
Nästa gång det blir arbetsresa måste jag på allvar försöka se över vilka möjligheter jag har att ta tåget. Med god planering ska ett par extra resdagar gå att få in på schemat. Jag vet att min andel är mikroskopiskt liten och att jag därför inte åstadkommer mycket genom att upphöra med flygandet. Världen är ändå summan av alla enskilda individers agerande tillsammans.
Nedan finns några referenser angående det där med 1,5 eller 2°C upvärmning. Jag är lat den här gången och har inte hänvisat specifika uttalanden till specifika källor bland referenserna. Så se dem snarare som lästips utifall du är intresserad av detta ämne. En del av dem är [tyvärr] bakom betalvägg.
Referenser:
Warren, R. et al. (2018)
The projected effect on insects, vertebrates, and plants of limiting global warming to 1.5C rather than 2C
Jahn, A. (2018)
Reduced probability of ice-free summers for 1.5C compared to 2C warming
Burke, E. J. et al. (2018)
CO2 loss by permafrost thawing implies additional emissions reductions to limit warming to 1.5 or 2C
Pretis, F. et al. (2018)
Uncertain Impacts on Economic Growth When Stabilizing Global Temperatures at 1.5C or 2C Warming
Saeed, F. et al. (2018)
Robust changes in tropical rainy season length at 1.5C and 2C
Tebaldi, C. & Lobell, D. (2018)
Differences, or lack thereof, in wheat and maize yields under three low-warming scenarios
Colón-González, F. J. et al. (2018)
Limiting global-mean temperature increase to 1.5–2C could reduce the incidence and spatial spread of dengue fever in Latin America
Jevrejeva, S. et al. (2018)
Flood damage costs under the sea level rise with warming of 1.5C and 2C
King, A. D. & Karoly, D. J. (2017)
Climate extremes in Europe at 1.5 and 2 degrees of global warming
Thober, S. et al. (2018)
Multi-model ensemble projections of European river floods and high flows at 1.5, 2, and 3 degrees global warming
Wang, A. et al. (2018)
Assessments of the Northern Hemisphere snow cover response to 1.5 and 2.0C warming
Mishra, V. et al. (2017)
Heat wave exposure in India in current, 1.5C, and 2.0C worlds
Döll, P. et al. (2018)
Risks for the global freshwater system at 1.5C and 2C global warming
Liu, W. et al. (2018)
Global drought and severe drought-Affected populations in 1.5 and 2C warmer worlds
Rasmussen, D. J. et al. (2018)
Extreme sea level implications of 1.5C, 2.0C, and 2.5C temperature stabilization targets in the 21st and 22nd centuries
Palter, J. B. et al. (2018)
Climate, ocean circulation, and sea level changes under stabilization and overshoot pathways to 1.5 K warming
Brown, S. et al. (2018)
What are the implications of sea-level rise for a 1.5, 2 and 3C rise in global mean temperatures in the Ganges-Brahmaputra-Meghna and other vulnerable deltas?
King, A. D. et al. (2017)
Australian climate extremes at 1.5C and 2C of global warming
Park, C. et al. (2018)
Avoided economic impacts of energy demand changes by 1.5 and 2c climate stabilization
Teichmann, C, et al. (2018)
Avoiding extremes: Benefits of staying below +1.5C compared to +2.0C and +3.0C global warming
Betts, R. A. et al. (2018)
Changes in climate extremes, fresh water availability and vulnerability to food insecurity projected at 1.5C and 2C global warming with a higher-resolution global climate model
Werner, M. F. et al. (2018)
Changes in tropical cyclones under stabilized 1.5 and 2.0C global warming scenarios as simulated by the Community Atmospheric Model under the HAPPI protocols
Aerenson, T. et al. (2018)
Changes in a suite of indicators of extreme temperature and precipitation under 1.5 and 2 degrees warming
Huang, J. et al. (2017)
Drylands face potential threat under 2C global warming target
Dosio, A. et al. (2018)
Extreme heat waves under 1.5C and 2C global warming
Karnauskas, K. B. et al. (2018)
Freshwater stress on small island developing states: population projections and aridity changes at 1.5 and 2C
Taylor, M. A. & Clarke, L. A. (2018)
Future Caribbean climates in a world of rising temperatures: The 1.5 vs 2.0 Dilemma
Naumann, G. et al. (2018)
Global Changes in Drought Conditions Under Different Levels of Warming
Paltan, H. et al. (2018)
Global implications of 1.5C and 2C warmer worlds on extreme river flows
Mohammed, K. et al. (2018)
Future Floods in Bangladesh under 1.5C, 2C, and 4C Global Warming Scenarios
Dosio, A. & Fischer, E. M. (2017)
Will Half a Degree Make a Difference? Robust Projections of Indices of Mean and Extreme Climate in Europe Under 1.5C, 2C, and 3C Global Warming
Weber, T. et al. (2018)
Analyzing Regional Climate Change in Africa in a 1.5, 2, and 3C Global Warming World
