Sammetskvalster

Det har tagit ganska länge - några år till och med - men nu har jag låtit ett sammetskvalster posera framför kameran.

Ja... egentligen är det tre olika kvalster men de är alla av samma art (tror jag).

Jämför gärna med kvalstret i det här inlägget från förra sommaren. Där blev det en del text som återspeglar den lätta förvirring man snabbt kan känna på basen av existerande information om kvalster generellt, men även kring sammetskvalster och andra kvalsterfamiljer vilka lätt sammanblandas med sammetskvalstren. Man får ju konstatera att det råder en hel del "modern folkloristik" kring dessa småkryp.

Enligt källor som laji.fi och andra (1) som torde ha vetenskaplig bakgrundsdata att stöda sig på, ska vi ha två Trombidium-arter i Finland. Vad jag kan se borde man få ordentliga bilder av behåringen på ryggen (dorsal opisthosomal setae) eftersom dessa hår har något olika utseende hos de två arterna. Känns som en bild på de håren är ett åtagande man bör ta sig an.

Arterna i släktet Trombidium har gett acarologerna en del huvudbry under 1900-talet (2). Troligen finns det fortfarande en hel del frågetecken. Dels har det ju handlat om huruvida det kvalster som Linné en gång beskrev som Acarus holocericeus verkligen var samma art som i dag går under namnet Trobidium holosericeum. Det kan man inte vara helt säker på. Arterna skiljer sig ju så oerhört lite från varandra och vissa sammanblandningar och revisioner har skett under senaste århundradet.

Samma problematik gäller beskrivningar av larver. Det har inte varit helt okomplicerat att hitta rätt mellan en viss typ av larv och det vuxna djuret hos dessa arter. Bland kvalstren finns det ofta exempel på larver som fått en vetenskaplig beskrivning men där man inte vet om vetenskapen redan känner till och har beskrivit de övriga stadierna.

Vuxna - könsmogna - individer syns primärt på våren och försommaren. I övrigt lever de nergrävda i förnan och det översta jordlagret. Hanarna dyker upp ovan jord så snart temperaturen tillåter varpå de är väldigt aktiva med att spinna silkestrådar och lägga spermatoforer (paket med sperma) på valda ställen - främst på torra löv (2). När honorna kort därefter också vnadrat runt på marken och försett sig av paketen, samt således blivit befruktade, gräver de åter ner sig och lägger äggen. Runt 1000 ägg är normalt men i extrema fall kan det bli dubbelt upp. Hanarna dör inom en dryg månad efteråt men honorna kan leva flera månader efter äggläggningen.

Beroende på temperatur tar det ungefär en månad - eller lite mer om det är kallt - innan larverna kläcks och letar sig fram. De är ute efter värddjur vars hemolymfa (blod) de lever av. Typiska värddjur är ängsskinnbaggar (fam. Miridae) och flugbaggar (fam. Cantharidae) samt ett antal familjer bland tvåvingarna. De ka även hittas på harkrankar (fam. Tipulidae), steklar (ordn. Hymenoptera) och en del andra småkryp. De är fastbitna på sina offer i drygt 10 dygn.

Därefter övergår de inom några dagar till ett immobilt stadium vars längd också är temperaturberoende och tar kring en månad i anspråk innan de omvandlas till protonymf-stadiet.

Under första sommarhalvåret hinner de också till andra nymfstadiet (deutonymf). Beroende på hur säsongen artat sig med väder och temperatur kommer de antingen att övergå till tritonymfer och i vissa extremfall även vuxna. Om det sistnämnda sker även här i Finland vet jag inte. De kan övervintra antingen i någondera nymfstadium eller som vuxen. En långlivad hona kan bli uppemot tre år gammal. Den absoluta merparten av de tre åren spenderas i vilande tillstånd nergrävd i jorden. Sammetskvalster kan svälta sig under långa perioder - något som även det är temperaturrelaterat. Kallare temperatur innebär mindre aktivitet.

Den täta behåringen har förresten sin funktion medan de ligger nergrävda. I samband med regn kan de t.ex. binda luft runt kroppen så att de undviker att drunkna.

Ju mer man kikar närmare på dessa småttingar (kvalster) desto mer spännande blir de. Det är en stor värld där nere i mesofaunan.

Referenser:

1.

Sevgi Sesvai et al.

Five new records of the genus Trombidium (Actinotrichida: Trombidiidae) from northeastern Turkey

Turkish Journal of Zoology (2016) 40: 151-156

doi:10.3906/zoo-1502-11

2.

Joanna Makol and Andreas Wohltmann

A redescription of Trombidium holosericeum (Linnaeus, 1758) (Acari: Actinotrichida: Trombidioidea) with characteristics of all active instars and notes on taxonomy and biology

Annales Zoologici (Warszawa), 2000, 50(1): 67-91