söndag 10 februari 2019

Pyrrhula pyrrhula pyrrhula

Så här ser årets domherrar ut. Jag ser ingen skillnad jämfört med hur fjolårsmodellen såg ut.

Det här är alltså en av de domherrar som nu frekventerat gårdsmatningen ett antal dagar. Många är de inte. Det rör sig om en liten grupp på kanske 5-8 individer som stannar upp en kort stund innan de drar vidare. När jag i fredags tog dessa bilder var det bara den här hanen som kom i skottlinjen.

När man - eller åtminstone jag - tar del av en fågel och har möjlighet att sitta och glo på den, så kan hjärnan samtidigt inte låta bli att fundera över motivets roll och därmed även faktumet att fågeln är en liten pusselbit i klotets enormt komplexa biosfär. Dels är det en fråga om fågelns biologi och nisch, men det är också en frågor kring vad en fågel egentligen är för något - eller rättare sagt vad en art egentligen är. Nyfikenheten kring domherren handlar således om fler aspekter än enbart dess biologiska "roll" i habitatet.

Hos oss har vi ju endast en art i släktet Pyrrhula. Men släktet företräds av totalt åtta arter vilka är spridda från Azorerna i väst (P. murina) till Malaysia (P. waterstradti) och Filippinerna (P. leucogenis) i öst.

Vår domherre-art (P. pyrrhula) är den som har absolut störst utbredning av dem alla och återfinns från Irland genom hela tundrabältet till Kamtjatka. Just i detta nu är nio stycken underarter "godkända" men det råder förstås en del diskussion kring huruvida vissa av dem ska ha underarts-status eller inte. Två av underarterna anses av vissa dessutom ligga nära till för egen artstatus.

I Europa har vi fyra underarter. P. p. pyrrhula är den som beskrevs av Linné 1758 och som således blev nominatform. Den lever föga förvånande i norra Europa men har sin utbredning en bra bit österut in i Sibirien. P. p. pileata återfinns på brittiska öarna, P. p. europaea finns i västra och centrala Europa. På Iberiska halvön är det P. p. iberiae som huserar.



Referenser:

HBW and BirdLife International Illustrated Checklist of the Birds of the World.
Volume 2. 2016. Passerines. p 758

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar