Bådavikenkryp 3 - Kamel

I förra inlägget ordade jag om de döda alarna i Bådaviken. Här är en stekel vars existens är beroende av död ved.

Exakt vilken typ av träd som ska ha dött för att behaga stekeln i fråga är inte så viktigt så länge det handlar om lövträd. Alar och björkar hör dock till de träd som verkar vara mest omtyckta.

Familjen är Xiphydriidae (halssteklar) och släktet är Xiphydria. I Finland är fem arter upplistade men bara en av dem verkar vara någorlunda vanlig. Det är med största sannolikhet också den - nämligen X. camelus (kamelstekel) - som klänger omkring på de döda alarna i Bådaviken. Alternativet skulle eventuellt kunna vara X. picta och jag har i skrivande stund inte koll på om det finns möjlighet att se skillnad mellan dem på basen av fotografier som dessa. 

X. picta är dock en ovanligare art enligt vad jag förstått.

Edit: Enl uppgift ska det vara knepigt att se skillnad. X. picta bör generellt ha mer vitt på mellankroppens rygg men teckningen är variabel hos båda och kan eventuellt överlappa i utseende. Honan på sista bilden torde dock vara ganska "typisk" X. camelus.

Att de håller till på död ved har förstås att göra med att larverna lever i den... men egentligen inte av den. Mer om detta nedan.

Alla exemplaren jag såg inledningsvis var hanar (alla utom sista bilden). Tog en del bilder av de som satt på lämplig höjd. Att ta bilder av olika exemplar inom samma art gör jag ofta eftersom det blir en samling dokumentationer av diverse små skillnader individer emellan.

Jag ska säkerligen söka mig tillbaka till Bådaviken. En stekel med anknytning till X. camelus är nämligen vedlarvstekeln Aulacus striatus (inget svenskt artnamn. Familjen Aulacidae - vedlarvsteklar). Att fynda en sådan här i trakten vore nämligen riktigt mycket mumma. 

A. striatus parasiterar alltså på steklar i släktet Xiphydria.

Det tog en god stund innan jag lyckades rota rätt på en hona. Dess bättre var hon i färd med att lägga ägg på en död björkslana. Det är förresten inte bara ägg hon petar ner. Likt många andra vedlevande larver (t.ex. hos skalbaggar som varvsfluga) och  är det inte trädets biomassa som larverna livnär sig på. De äter nämligen svamp. Honan bär på sporer av svampen och deponerar dem i träet tillsammans med äggen. Andra steklar som samarbetar med svamp är hornsteklarna.

Svampen är någon Daldinia-art (möjligen D. concentrica) och den drar förstås nytta av samarbetet eftersom den således sprids. Att en del av den äts bekommer den säkerligen inte i någon större utsträckning. Kamelstekellarven lever två år i veden innan de kläcks som fullbildade steklar.

Kamel? Nej jag har inte kollat varför den fått artnamnet camelus. Linné (som var auktor) hade säkert någon idé om detta 1758, men jag vet som sagt inte vad den idén handlade om. Kanske hade det med halsen att göra. Vill någon upplysa mig i frågan är jag idel öra. Namnet Linné gav den var ursprungligen Ichneumon camelus, men släktnamnen har ju reviderats många gånger sedan dess. En annan Xiphydria-art fick av Fabricius 1787 namnet Sirex dromedarius. Den heter numera X. prolongata men har kvar trivialnamnet dromedarstekel.