söndag 4 augusti 2019

Noshornsbagge - alfa och beta

Trädgårdens löv- och spånkompost har fått släppa till färdigkomposterat material till nya trädgårdsland. När man rör och för i den högen ramlar såväl vuxna noshornsbaggar som larver ut. 

Beroende på omständigheter lever noshornsbagge som larv mellan två till fem år innan den blir fullbildad. En vuxen bagge lever ungefär en sommar men syns sällan eftersom de helst inte är ovan jord dagtid. Äter gör de inte som vuxna och måste därför klara sig så länge de kan på ackumulerad näring från larvtiden.

Jag passade på att fotografera några vuxna hanar.

De två första bilderna visar en hane med outvecklat horn och ganska små knölar på halsskölden (pronotum). Det är en stor variation på dessa horn hanar emellan. Nu borde jag förstås ha gjort en mer vetenskaplig kontroll av de framgrävda fullbildade baggarna och mätt kroppslängd, hornlängd och kanske vikt för att få ordentliga fakta sammanställda. Nu bidde det dock bara dessa snabbt tagna bilder eftersom man (jag) kanske också försöker göra annat än enbart jaga småkryp - även om det är svårt.

Första hanen är vad som kan kallas en betahane. Hur stor chans han har i konkurrensen om honorna vet jag inte. Det torde finnas studier på detta men dem har jag inte själv läst (än).

Nedan följer två alfahanar med ganska likvärdiga horn. De är generellt också aningen mer storväxta jämfört med betahanarna.

I Finland hittas norshornsbagge åtminstone upp till Uleåborgstrakten. Utbredningsområdet är i övrigt Europa (utom brittiska öarna), Nordafrika och österut till Pakistan.

Underfamiljen noshornsbaggar (Dynastinae) består i huvudsak av tropiska släkten och arter. Vår egen noshornsbagge är den enda i Europa förekommande arten.

På bilderna skymtar man en del kvalster. Dels är det små foretiska deutonymfer som är fastsugna lite här och var på baggarna och dels är det de större kvalstren som skymtar under halsskölden. De sistnämnda är rovkvalster (Mesostigmata) och troligen även de i foretiskt deutonymfstadium. Kommer dock inte åt att se tillräckligt många karaktärer hos respektive kvalster för att våga mig på någon mer definitiv bestämning.



Referenser:

Intersexual and intrasexual patterns of horn size and shape variation in the European rhinoceros beetle: quantifying the shape of weapons.
Jakub Goczał et al.
Biological Journal och the Linnean Society. January 2019

A new genus and species of the family Microdispidae (Acari: Prostigmata) associated with Oryctes nasicornis (Coleoptera: Scarabaeidae) and redescription of the monotypic genus Vietodispus Mahunka, 1975
Hamidreza Hajiqanbar, Farahnaz Hosseininaveh
Zoological Studies, December 2014. 53:58
https://doi.org/10.1186/s40555-014-0058-7

New records of macrochelid mites and description of a new phoretic species (Acari: Mesostigmata: Macrochelidae) from Greece
A. Ács et al.
Acarologia 56(1):63-71 · March 2016


2 kommentarer:

  1. Vilka märkliga varelser, ser ut som urdjur vilket de förmodligen också är. Gissar att de tillhör nedbrytarna och lever på förmultnade växtdelar eftersom de hittas i kompostjord. Kan man se dem med blotta ögat eller krävs förstoringsglas?
    Har flera stora komposter som grävs om en gång i året, vore kul att få syn på en noshornsbagge.

    /Gunilla

    SvaraRadera
  2. Det är ju larverna man oftast hittar och de största är ju stora som fingrar. De gillar förmultnande trä och hittas ofta i gamla spånhögar. Vi har haft en hel del spån som hamnat i en lövkompost och där trivs de. Tippar att man hittar dem i högar från stall där hästarna stått på spån - om högarna lämnar kvar utanför stallen alltså.

    De vuxna skalbaggarna är rejäla bitar de också. Här i trakterna är det den största skalbaggen som går att hitta.

    SvaraRadera