Man stannar upp när man möter en stekelbock - Necydalis major - på en död alstam. Det är ju ändå nästan ett halvt rådjur som klättrar omkring på trädet.
På lite avstånd är den här långhorningen oförskämt lik en stor brokparasitstekel. Om detta alls har något att göra med mimicry vågar jag inte svara på. Just brokparasitsteklar är - med några enstaka undantag - inte kända som några med kraftfullt självförsvar. Stekelbocken sägs dock uppvisa "stickande rörelser" om man håller fast den.
Drygt 30 mm kan den bli och honan på bilderna var onekligen i den storleksklassen - åtminstone enligt mitt klanderfria ögonmått.
Enligt Nationalnyckeln läggs ägg i stående döda och solbelysta trädstammar (eller stubbar). Arten lever som larv i minst tre år och gnager långa och djupa gångar i den döda veden. Går stammen av och lägger sig dör både larver och puppor.
Björkar, alar, asp och sälg är några av de typiska boträden. Just döda alar finns det gott om i Bådaviken där mötet skedde. Stekelbocken är en av de oerhört många arterna som får allt svårare att hitta fotfäste i tillvaron vartefter biotoperna med tillräcklig mängd död ved försvinner vårt effektiva och kliniska skogsbruk.
Vuxna stekelbockar kan observeras från slutet av juni och ungefär en månad framöver. Enskilda individer lär dock inte leva mer än kanske två veckor.
Honan på bilderna höll på att ägga ägg i en al. Intressant nog hade den alstammen redan brutits av nära marken men låg inte mot marken då den hade fastnat i ett antal intillstående stammar. Frågan är alltså om den här alen hålls någorlunda upprätt under de år som krävs innan avkomman kläcks.
Äggläggandet var antagligen också prioritet ett för den här honan. Arten sägs annars vara skygg och tenderar söka sig bort eller gömma sig om man blir för närgången och störande. Jag fick dock blixtra på i lugn och ro. Enda bekymret var att hon tenderade hålla sig på undersidan av den kraftigt lutande stammen vilket gjorde att jag hade ergonomirelaterade bekymmer beträffande hållandet och riktandet av kameran.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar