Suomen verkkosiipiset

Det finns ett antal riktigt fina finska bokverk med fokus på specifika insektgrupper. 

Pohjoisen Euroopan yökkösten toukat / Larvae of Northern European Noctuidae (Matti Ahola & Kimmo Silvonen) som redan beskrivits på bloggen är ett exempel. Suomen verkkosiipiset av Teemu Rintala, Tomi Kumppulainen och Petri Ahlroth är ett annat.

Ordningen Neuroptera (nätvingar / verkkosiipiset) är för oss i Norden kanske mest känd genom guldögonsländorna (fam. Chrysopidae), florsländorna (fam. Hemerobiidae) och myrlejonsländorna (fam. Myrmeleontidae). Nätvingarna inbegriper fler familjer än så. Här finns nämligen även de relativt små vaxsländorna (fam. Coniopterygidae), Vattenrovsländor (fam. Osmylidae) som i Finland enbart representeras av arten Osmylus fulvicephalus (vattenmyrlejonslända) vilken observerades för första gången 2013 i Lojo, samt svampsländor (fam. Sisyridae).

Men boken begränsar sig inte till ordningen Neuroptera. Man har även med tre andra ordningar vilka tillsammans med Neuroptera ingår i överordningen Neuropterida. 

Vattennätvingar (ordn. Megaloptera) finns med i form av våra fem arter sävsländor (fam. Sialidae). Halssländorna (ordn. Raphidioptera) bjuder på tre stycken finska arter i familjen Raphidiidae och dessutom presenteras den i Finland ännu inte påträffade Inocellia crassicornis som hör till reliktsländorna (fam. Inocelliidae).

Slutligen kommer ordningen näbbsländor (Mecoptera) där skorpionsländorna (fam. Panorpidae) och snösländorna (fam. Boreidae) ingår.

Boken gavs ut 2014 av Tibiale (Hyönteistarvike Tibiale oy) och den går att beställa från deras hemsida. Tibiale saluför flera fina böcker och några av dem står i kö för presentation i kommande blogginlägg.

Som sig bör inleds boken med förklaringar över de aktuella ordningarna och familjerna. Deras olika levnadssätt, habitat och biologi beskrivs relativt ingående. Även den viktiga larvperioden är omskriven. Just larverna hos flera av nätvingarna är kanske mer bekanta än för oss deras fullbildade former. Tänker t.ex. på myrlejonen. Alla kapitel är rikt illustrerade med fina fotografier.

Merparten av boken upptas av artbeskrivningarna som är totalt 85 till antalet. Några enstaka av dessa är ännu inte påträffade i Finland men finns med eftersom det inte är omöjligt att de de facto ändå kan observeras här. Artporträttet i beskrivningsrutan kan i några fall kännas aningen litet - speciellt för mina numera bristfälligt fungerande ögon. Antagligen kunde läsaren (jag) gynnas avsevärt av ett par glasögon. Många arter dyker ändå upp i flera större fotografier och beskrivningarna är bra. Vissa artspecifika detaljer markeras. Det är ju ibland en smula svårt att hålla reda på de där hopplöst många vingribborna som hos nätvingarna kan vara viktiga att syna i samband med artning.

Efter presentationerna följer artbestämningsnycklar för respektive ordningar, familjer och arter. Avslutningsvis återkommer alla arterna i samlingsplanscher där man ser de närbesläktade arterna på gemensamma sidor och uppslag.

Likt böckerna i de senaste blogginläggen är även det här en bok jag tycker den naturintresserade gärna kan ha i sin bokhylla. En möjlig orsak till att jag bara tycks ge gott betyg åt de böcker jag plockat fram är kanske att jag tenderar införskaffa böcker som redan fått bra recensioner. Brukar nämligen hänfalla åt en hel del recensionsgranskningar före jag införskaffar böcker... eller något annat för den delen. Därför är väl mina bokpresentationer heller ingen epokgörande information till omvärlden. Men ifall någon ändå undrar eller inte råkat känna till böckerna i fråga så får mina inlägg stå som några boktips för den litteratursugne naturnörden.