Det är hård konkurrens om topplatserna i fåglarnas intelligenslista. Korpen är en ständig aspirant på tätpositionen och samma gäller släktingen med det koncentrationskrävande svenska namnet nyakaledonienkråka - vilken ofta förekommer i diverse undersökningar. Men denna fåglarnas mensa-lista är inte enbart en intern kråkuppgörelse. Flera arter papegojor hävdar sig alldeles ypperligt i tävlingen och det är väl hugget som stucket hur utfallet blir. Sådant beror säkerligen på exakt vad undersökningarna går ut på och hur man mäter den så kallade intelligensen.
Några papegojor lever inte i Utgångspunktens omedelbara närhet. Korpar finns förstås i trakten, men vi har en presumtiv toppkandidat alldeles utanför ytterdörren.
Även våra alldeles triviala kajor presterar nämligen ypperligt i grenen IQ.
Förutom att bara vara födda med rätt form av smartgenererande gener, leder deras leverne troligen till en del intelligensbefrämjande färdigheter. Det är helt enkelt bra att vara social.
Här en artikel (Nature) om hur sociala grupper hos fåglar eventuellt påverkar deras kognitiva förmåga och intelligens. Direktlänk till själva forskningsrapporten.
För kajornas del räcker det inte bara med att tillhöra smarta hjärntrustgruppen kråkfåglar och samtidigt träna synapserna i det sociala samspelet med artfränder. Kajor uppvisar även fysiska karaktärsdrag som ytterligare sägs bättra på deras förmåga att nyttja sociala färdigheter.
Ögonen med sin markanta kontrast mellan pupill och iris innebär att kajor enligt vissa studier verkar ha förmåga att detaljerat avgöra blickens riktning hos andra individer - samt även blicken hos andra arter med motsvarande ögonkontraster. Människan är bl.a. en sådan annan art. Med den förmågan finjusterad på ett mer avancerat sätt än de flesta andra djur, har kajan ytterligare ett redskap för den ständiga hårdträningen av IQ-musklerna.
Ögonen har kanske även andra uppgifter i kajornas liv. En studie från 2014 pekar på att ögonkontrasterna också kan spela roll för häckande kajor. Deras ögon syns tydligt inne i bohålans dunkla ljus och det kan hindra andra kajor från att komma in i boet och ställa till bekymmer. Inkräktare ser helt enkelt att det redan ligger en kaja på boet och därmed undviks bråk i själva bohålan.
Här på utgångspunkten är det som vanligt ett antal häckande kaj-par. Ett av paren bor för tredje året i en ihålig lind. På kvällarna sitter hanen intill boöppningen och vaktar. Allt som rör sig runt linden är under stenhård övervakning. Han har blicken på andras blick.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar