2014 var första året jag engagerade mig i gårdskrysset. Resultatet syns här.
2015 gick det så här.
2016 och 2017 var jag på resa under gårdskrysshelgerna.
I år hade jag vissa förhoppningar om en ganska bra helg rent kryssmässigt. Under jul och nyårshelgerna hade vi relativt gott om fåglar och det har hållit i sig rätt prima... fram till för två veckor sedan då det blev öde. Mest handlade det om att maten inte fylldes på under de kalla dygnen som då rådde. Men vi fick igång allt på nytt och fåglarna började återvända.
Min timme startade kl. 11 och mestadels var det spaning ut genom köksfönstret. Assistans blev det av familjemedlem som också gick ut och kunde notera några som jag missade vid fönstret.
Årets observationer blev följande:
Turkduva - 2 st. Vi har ett par som konstant håller sig i kvarteret.
Koltrast - 1 st. En hane (se bilder)
Björktrast - 1 st (troligen fler i närheten).
Talgmes - 4 st.
Blåmes - 4 st.
Skata - 1 st. Troligen den ena av "kvartersparet".
Kaja - 15 st. Kvartersgänget.
Kråka - 1 st.
Pilfink - 5 st.
Bofink - 2 st.
Gråsiska - 7 st.
Steglits - 1 st (se nedan).
Grönfink - 7 st.
Domherre 6 st.
Gulsparv - 2 st.
Inalles 15 arter. Det är jag riktigt nöjd med. Eventuellt var det en eller två snösiskor med i den lilla gråsiskgruppen, men flocken försvann i ett ganska tidigt skede och jag hann inte bekräfta dessa.
Det absolut mest fantastiska var ju att steglitsen passade på att visa sig. Det är ju fullt möjligt att fågeln vistats i närheten mest hela tiden sedan första observationen 30.12.2017, men att jag inte råkat återse den förrän i dag. Jag har i och för sig inte varit så intensiv i mitt observerande denna vinter.
När observationstimmen var över tog jag kameran och gick ut för att i all enkelhet dokumentera några av dagens besökare. Bilderna är alltså bara dassiga avståndsdokument gjorda i illustrationssyfte för detta inlägg. Dessutom ville jag ha dokumentation av steglitsen utan någon 1800-tals fönsterruta mellan kameran och fågeln. Den verkar lite lättskrämd den där steglitsen, så jag utmanade inte ödet genom att försöka vara för närgången.
Pilfinkar är standard. Annat är det numera med gråsparv som jag inte sett på gården de senaste två åren - varken som häckfågel eller matgäst.
Resultatet av det finska gårdskryssandet ses här.
Kan inte låta bli att lägga in ett antal trendkurvor för några utvalda fåglar. Procentsatsen gäller alltså andelen gårdar där arten observerats. Kurvorna torde således beskriva förekomsterna ganska väl. Kom ihåg att kurvorna handlar om observationer som gjorts under en timme en helg nu i slutet av januari. Därför blir det ju lite olika resultat beroende på om arten är stationär övervintrare eller om det är en art som stryker omkring eller flyttar.
Bergfink har vi (vad vi noterat) vintertid aldrig haft på gårdsmatningen förrän senare mot våren. I år tycks ändå exceptionellt många ha stannat kvar i landet vilket illustreras av diagrammet ovan.
Samma gäller uppenbarligen bofinkarna. Dock inte fullt lika extremt som för bergfinken.
Gråsiska är ju en riktig strykare som ibland syns i mängder och ibland inte alls. Gråsiskans population (häckning) varierar bl.a. i enlighet med fjällbjörkmätare vars förekomst är cyklisk.
Grönfink verkar ha en nedåtgående trend och har gått från ca 55% till 25% av observationsplatserna.
Gulsparvens nedåtgående kurva är intressant. Att gulsparvarna gått ner i antal är ingenting nytt. Visserligen är gulsparven kanske ingen notorisk vinterflyttare, men trots allt drar en hel del av dem söderut. Mildare vintrar torde ju kunna hålla kvar fler än normalt men det syns inte i statistiken. Så måntro populationsminskningen inte uppvägs av eventuellt fler kvardröjande övervintrare?
Har pilfinkarna stagnerat nu?.
Och slutligen steglits. Här kan man eventuellt hitta kopplingar till klimatförändringar. Blir intressant att följa utvecklingen framöver.
Gårdskrysset är förstås ett jippo i sig. Men samtidigt är det ett jippo som verkligen engagerar folk i att rapportera observationer och därmed bidra till verkligt bra material (data) för vetenskapen. Därför är det förstås viktigt att observationerna och antalen är någorlunda korrekta och att det utförs i enlighet med det uppsatta regelverket. Att det är en timmes tidsbegränsning minskar risken att samma fåglar räknas och rapporteras flera gånger om - vilket blir lätt hänt i bostadsområden där flera grannar har matningar och där fåglarna högst antagligen byter plats lite nu som då. Dessutom kan ju den där timmen vara en trevlig familjeaktivitet också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar