lördag 17 mars 2018

Vargavinterveckorna. Del 6 - Eller en hund?

Jag hoppar framåt i HSS-medias nyhetsöversvämning av vargrelaterade alster. Den här intervjun lät vänta på sig närmare en vecka innan den publicerades. Det är intressant med tanke på den mängd vargartiklar tidningarna spottat ur sig i så rask takt att innehållet svajat betänkligt på grund av usel faktakoll. 
Nåväl. Den kom in till slut och nu började temperaturen skruvas upp en aning.

Rubriken är intressant. Typisk löpsedelrubrik kanske. I övrigt är den här intervjuartikeln annars saklig och det finns inget att anmärka på.

När Isakson och Fritzén (skild intervju med honom som jag återkommer till) besökte farmen eftersom de blev intresserade av händelsen, bedömde de att spåren inte stämde med varg. Snarare - menar de - rörde det sig om ett märkbart mindre djur eftersom tassavtryck och steglängd tydde på det. Ett djur i storlek mellan räv och varg var slutsatsen. 

Vad är det för ett djur? Jo logiskt sett är det ju en hund. Men Isakson och Fritzén vill egentligen inte uttala sig mer specifikt annat än att spåren har den storleken och karaktären. Det är bl.a. i den här intervjun som informationen från själva attackrapporteringen möter motsägelsefull information.

Först (ovan) plockas i alla fall spåren från den där Maxmo-röran fram och rapporteringen får sig därmed en törn. Väldigt få saker verkade stämma överens.

Därefter går intervjun in på Sorvist-farmen. Här får polisen kritik eftersom bedömningen av antalet "vargar" baseras på mätning av spårstämplar. Isakson bedömer att det rör sig om spår som enbart passar ihop med hund. Han menar också att det är en individ framom tre stycken. Det baseras bl.a. på spårning en bit ut från farmen - dvs. ut genom den stora öppning genom vilken förövaren/förövarna kommit.

Dylika uttalanden svider antagligen någonstans hos dem som gjort den tidigare bedömningen och hos alla som de facto gärna skulle se att vargar varit framme. Utgår från att Isaksons efterlysning härrör ur ett konstaterande att jägarna och polisen brustit i sin undersökning och slutsats. Skulle det vara fråga om osäkerhet - dvs. att spåren med säkerhet inte kan tillskrivas vare sig hund eller varg - så skulle även uttalandet vara av försiktigare art.

Vad skulle det då vara för hund som ägnat sig åt dylik verksamhet - om det nu är en hund? Lösa eller bortsprungna hundar har det inte funnits några efterlysningar på (sägs det). Några vildlevande hundar finns inte heller. Det enda som i så fall skulle vara någorlunda troligt är om en lös jakthund tappat fokus och fått för sig att testa farmräv. Det lär vi aldrig få reda på. Speciellt eftersom kameraövervakningen uppenbarligen inte kollats (eller?). Frågan är förstås om det alls skulle meddelas i fall kameran verkligen registrerat en hund. Men nu rör jag mig i spekulationer.

Man får nämligen vara orolig över att vargar blir syndabockar för saker de inte gjort. I sådana spekulationer finns det ju utrymme att tro det blir lättare att få ökad skyddsjakt om vargarna tillskrivs flera dåd.

Notera att Isakson i intervjun varit noggrann med att påpeka sin inställning gentemot vargar som ägnar sig åt attacker. De ska skjutas. För Isaksons del torde det alltså inte finnas någon prestige eller idé med att försöka "snacka bort" spåren och "göra dem till hund". 

I debatterna som följt på olika håll har Isakson fått en hel del spott och spe. Det är de sedvanliga personangreppen och samma vanliga blatanta raljerande utan några som helst konstruktiva debattinslag. Det kanske blir så om en "svensk" kommer hit och hittar hål den gjorda vargspårningen.

Här följer två kommentarer från Vbl-artikeln. 

Öh... näee... det stämmer ju inte. Jo säkert har de sett varg. Men det var i ett annat sammanhang och spåren vid farmen är ju inte alls kopplade till de observationerna. Korrelation och kausalitet you know. Läs på och gör en ny bedömning så blir det kanske rätt nästa gång.

En vargkramare som inte har något emot att skjuta vargar som angriper produktionsdjur? Tycks vara oerhört bekymmersamt när någon ifrågasatt spårbedömningen. Kommentaren är i sig så dum att den där sista meningen... ja... hmm...



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar