måndag 11 december 2017

Lucka 11



Det är mycket viktigt att älgarna minskas i antal eftersom de inte förstår att äta sin mat utanför produktionsnaturen. Det är också mycket viktigt att vargarna inte tillåts decimera älgstammen eftersom de inte kan reglera på rätt sätt. Djur begriper sig helt enkelt inte på det här med rätt och riktig skötsel av naturresurser.



6 kommentarer:

  1. Jag är visserligen anhängare av reglerad vargjakt, men trots det anser jag det som självklart att enbart predatorer som vargen kan reglera älgstammen på rätt sätt. Frånvaron av älgkalv visar detta tydligt. Vargen tar alltid det lättaste bytet. Människan däremot tar ofta det mest imponerande bytet och det gäller uppenbarligen vid både jakt och fiske. Människan åsidosätter därmed det naturliga urvalet och dödar dom djur som naturen sparar. Jämför med en stuteriägare som varje år slaktar sina bästa avelsdjur, ungefär så har människans älgjakt sett ut i mer än hundra år. Darwin roterar i sin grav! Den genetiska katastrofen blir således enbart en tidsfråga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vågar inte svara på hur älgjakten sorterar bland bytena och om det är störst och finast som är prioritet 1. Det där vet du säkert bättre. Oberoende står det förstås ändå klart att modern jakt inte är kapabel att sortera enligt naturliga spelregler.

      Min poäng med de båda "urklippen" är att man vill skjuta både älg och varg samt att argumenten ofta haltar när det handlar om att förklara syftet med jakten. I slutändan får man ett intryck av att det bara är jakten (dödandet?) i sig som är det mest centrala för en hel del jägare.

      Jag är dock inte principiellt emot jakt där man nedlägger ett byte man sedan äter. Tyvärr följs jakten av attityder jag ofta har svårt att se vetenskaplig eller ens resonabel relevans i - om jag ska uttrycka mig diplomatiskt.

      Radera
    2. Ja det är dom attityderna som jag försökt argumentera emot nu i hundra år som det känns. En av dom är den pubertala drömmen om storoxen som inpräntats i många jägares sinnen sedan barnsben. En stor bov där är jakttidningarna som fortfarande gör hjältar av dom skjuter fel djur.
      Numera har en del jaktlag så smått börjat begripa lite mer av sambanden i naturen, men det går för sakta och jag är rädd att iallafall den svenska älgstammen redan har tagit rejäl genetisk skada.
      En annan tråkig attityd man möter ibland är en närmast sektliknande snarstuckenhet, där taggarna fälls ut direkt vid minsta kritik. Även den börjar så smått klinga av, men det krävs antagligen både ett generationsbyte och mer kvinnor i jakten innan den försvinner.

      Annars är inte jag heller emot jakt, tvärtom faktiskt, jag tror den är en viktig ingrediens i en fungerande landsbygd, men den kan inte tillåtas gå tvärtemot grundläggande genetisk kunskap hur länge som helst.

      Radera
    3. Jag vågar inte heller uttala mig om andelen förnuftiga och ansvarstagande jägare kontra vårdslösa testosteron-junkies. De (få) jägare jag känner upplever jag som resonerande och sakliga personer. Men det finns personer jag känner till (men inte känner personligen) som jagar änder över vassen (utan hund) efter mörkrets inbrott och/eller liknande tilltag.

      Troféjakt begriper jag mig inte på - inte hur mycket förespråkarna än försöker beskriva hur mycket troféjakten hjälper upp populationerna av djuren i fråga. Jag har inte lyckats hitta några väl underbyggda argument som talar för deras sak.

      Radera
  2. Just konflikten mellan jägare och vargar verkar vara ganska unik just för norden. Det är ju främst här som det jagas på detta sätt med en ensam lösspringande hund. Den lösspringande hunden kan nog snart ersättas med drönare, men då kan nog hatet bara flyttas till rovfåglar i stället https://www.youtube.com/watch?v=AhDG_WBIQgc

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kul länk!

      Ett visst mått av rovfågelhat finns ändå redan. Så det är bara att bygga på det som redan existerar.

      Radera