söndag 16 oktober 2016

Vad har kundtidningen för agenda egentligen?

I egenskap av elkonsument i ett lokalt elbolag erhåller jag bolagets kundtidning Katternö. Det är en ganska klatschig publikation med väldigt "samtida" utseende och karaktär. Man kunde antagligen kalla den trendriktig. Tidningen innehåller bra bildmaterial både i form av fotografi och illustration. Redaktionen anlitar nämligen goda professionella inom de visuella områdena. Layouten känns också fräsch. Innehållet är en blandning av kundinformation och längre artiklar. Vissa av dessa artiklar har lokalhistorisk anknytning och andra handlar om vetenskap och klimat. Oftast intervjuas sakkunniga inom respektive områden och upplägget är överlag mycket informativt.


Det är i läsandet av de klimatrelaterade artiklarna och notiserna som mitt ansiktsuttryck förmodligen antar närmast animerat komiska former. Mitt hår blir inte grått av det som tidningen försöker informera mig om - nej håret tappar snarare taget om hårsäckarna.

I artikel efter artikel basunerar tidningen Katternö ut att klimatförändringarna inte är av någon alarmerade art. Ibland berättas det att klimatförändringar egentligen inte sker - eller att de är fullt normala och absolut inte antropogena så som påstås från vetenskapshåll. Förvisso är de intervjuade inte sällan själva verksamma inom vetenskap av något slag. Men de tillhör konstant den förhållandevis minimala mängd personer som inte sällar sig till rådande vetenskaplig konsensus. Här uppvisar kundtidningen alltså en avsevärd och hårt styrd vinkling av innehållet. Det är ungefär som om redaktionen väljer att beskriva fotbollsplanens växtlighet som bestående av groblad, bara för att man lyckats hitta 30 plantor bland allt gräset. Därmed inte sagt att groblad nödvändigtvis är sämre än gräs. Men...

Senaste numret (3/2016) innehåller en intervju med Professor emeritus Gösta Pettersson (doktorsgrad i biokemi, tidigare professor i biokemi, Lunds universitet). Jag ska självfallet inte börja krångla emot när det gäller Petterssons kompetens inom sitt område. Hyser ingen som helst tvivel över att han är kunnig på det han studerat och jobbat med. Beträffande klimatrågor är han eventuellt mest känd som författare bakom boken Falskt alarm (2015). En fri pdf-version kan laddas ner här. Jag har ännu själv inte läst hela boken - bara ögnat genom ett antal sidor här och var. Vad jag snabbt kan se är det mesta sådant som lyfts fram i olika klimatdebatter och på diverse websidor där klimatförändring påstås vara fantasier eller lögn. 

Katternö-intervjun tycks vara ett kort koncentrat av boken. Några argument lyfts fram. Det är en samling påståenden som i min värld andas cynism av oanat format. Ett genomgående argument är att klotets klimat förstås tidigare varit varmare - t.o.m. mycket varmare än det är i dag. Jovars! Det stämmer gott och väl. Men faktum kvarstår att den nu dokumenterade förändringen av luftens kemi, av havens kemi och av globalt klimat som sådant, är av en takt som slår alla tidigare historiska och geologiska förändringar med råge. De enda situationerna i klotets historia som kan jämföras vad förändringstakt beträffar, är de tillfällen då rena geologiska katastrofer skett. Må det sedan ha varit vulkaniska områden med öppen jordskorpa i storleksklass med Indien eller gigantiska meteoritnedslag. Menar Pettersson på allvar att det djurliv och den biodiversitet vi är så beroende av, faktiskt ska hinna med i förändringarna? Ja det verkar så. Man får konstatera att det således verkar bli första gången i klotets historia som anpassning och evolution speedats upp till sådan hastighet att rådande förändringar inte påverkar negativt. Ett sådant konstaterande är vetenskaplig världsnyhet.


I intervjun (samt i hans referenslösa Falskt alarm) framkommer det även att arter inte dött ut på grund av klimatförändringar. Nu skulle jag ju vilja hävda att det inte stämmer. För det första finns det exempel på sådana. Det tydligaste och mest aktuella fallet är väl gnagaren Melomys rubicola, som nyligen förklarades vara utdöd och där den troligaste orsaken är minskat och förändrat habitat på Bramble Cay - en liten isolerad Australiensisk ö söder om Papua Nya Guinea. Ska vi verkligen hänga upp oss på en liten gnagare från en avlägsen ö? Det behöver vi kanske inte. Dess existens är knappast avgörande för oss. Pettersson nämner heller inte den - kanske för att hans text kom 2015 och råttan förklarades utdöd 2016. Men det relevanta är ju det obestridliga faktumet att förskjutningar i biotan är på gång. Ställvis syns markanta förändringar och oberoende vad Pettersson skriver eller säger, så ser det obehagligt illa ut för väldigt många växt- och djurarter. De blir trängda av både klimatförändringar som sådana och av andra organismer. Det är i uppfattningen kring detta som jag upplever obehaglig cynism hos den intervjuade. Det finns en "de klarar sig säkert - eller så ersätts de av andra"-attityd, vilken inte inbegriper någon som helst konsekvensbedömning. Det verkar som om professorn tyvärr har grava kunskapsluckor när det handlar om biologi och ekologi. Kan vi verkligen tolka rådande populationsminskningar hos merparten av våra arter som annat än att något allvarligt håller på att ske?

Domedagsprofeter är inte omtyckta. Antagligen kan jag behäftas med epitet i stil med just det, eller kanske "klimatalarmist", eller något med motsvarande trädkramar-aktiga tillmälen. Men det må så vara. Jag kunde ju replikera med "klimatförnekargubbar" eller "faktaresistensgubbar". Inget emot gubbar - det finns massor av prima sådana - men när man ser på klimatförnekar-demografin tycks företrädarna till största delen vara "gubbar" över 55-60 år. Man kan förresten även kalla dem blindstyren med tanke på de förändringar som redan skett och är observerbara - och som inte kan tillskrivas andra orsaker än just klimatförändringar..

Faktaresistensgubbarna lyfter titt som tätt upp att enigheten bland forskarna inte är så överväldigande som klimatalarmisterna vill förespråka. Bl.a. pekar man på ett upprop där mer än 30 000 forskare ska ha satt sitt namn på en lista över skepsis gentemot antropogen klimatförändring. Närmare kontroll av den listan visar att endast ett fåtal har sitt område inom klimat, meteorologi eller något annat som ger större insikter i ämnet som sådant. Att man har hög kunskap inom ett helt annat område - t.ex. medicin - behöver ju nämligen inte betyda att man har insikter i klimat. Förresten kan man notera att det i USA finns totalt uppemot 1,5 miljoner forskare/vetenskapsmän. Världen över antas siffran vara ca 7 miljoner. 30 000 namn ter sig inte särskilt mäktigt i ljuset av det. Lägg då till att bara några hundra av dessa har ett gebit inom något som närmar sig klimatrelaterade frågor. Att den absoluta merparten av hela världens forskarkår de facto noterar, konstaterar, tolkar och drar slutsatsen att antropogen klimatförändring är högst verklig, är trots allt helt och hållet klart. Vartefter en uppsjö av forskare från olika kunskapsområden (klimat, meteorologi, biologi, geologi, historia, mm.) lagt sina respektive pusselbitar till helheten, har alla alternativ sakteliga försvunnit. Exaktheten i själva modelleringen av förändringarna är sedan en annan sak. Men även med "snäll" tolkning av vad vi ser idag, verkar det vara ganska illa.

Det finns så mycket mer att debattera och nämna i dessa frågor. Måste dock spara lite till en annan gång också.

Men kundtidningen Katternö hävdar i nummer efter nummer att vi inte behöver bry oss i klimatalarmet. Allt tycks ändå bara vara ett lögnaktigt hopkok utsöndrat av en helt sanslöst intrikat och globalt omfattande forskar-konspiration.

Edit: Katternö kan läsas över nätet här. I skrivande stund är det aktuella numret inte på nätet men lär antagligen dyka upp inom kort.
Uppdatering 15.12.2016: Herrfors verkar ha plockat bort den digitala nät-versionen av kundtidningen. Måhända är det ett resultat av den lilla men vilda debatt som plötsligt dök upp i samband med Suomen kuvalehtis artikel om tidningen. Även debatterat i Vasabladet.

Edit 2: Märkligt hur det blir i bland. Ordet antropogen är antropogen med g och inget annat.


2 kommentarer:

  1. I det här fallet är det ju kommunikationskonsulten Svenolof Karlsson, som använder kundtidning Katternö för att sprida sin privata åsikter. Och det har han ju hållit på med i många år!Svenolof Karlsson har bla skrivit boken "Domedagsklockan", där han för säkerhets skull uppträder i labbrock på omslaget, för att öka på sin trovärdighet!

    http://uppsalainitiativet.blogspot.fi/2013/12/domedagsmaskin-vart-svar-till-svenolof.html

    SvaraRadera
  2. Exakt!
    Utelämnade Karlsson trots att jag vet att det under alla år är han som sett och ser till att vara i kontakt med "de rätta människorna" för att få innehållet dit han vill. Man kan förstås också nämna att det är den ansvarige utgivaren - vd för Katternö - som i slutändan bestämmer innehållets karaktär. Företaget byter vd just nu. Blir intressant att se huruvida det blir någon förändring i kundtidningens linje. Hittills har tidningen varit rent av patetisk vad den vetenskapliga delen anbelangar.

    SvaraRadera